Helgjuten jazzkonsert
Det är brottstycken av Blåelds jazzkonsert som lyser allra starkast en stund efteråt. När Lisa Löfgren får rösten att bli ytterligare ett instrument som adderas till de fyra andra, Petter Rosenlundhs sopransaxsolo och ett fingerfärdigt stycke flygelspel av Peder Knudsen.
MUSIKrecension
Vad Jazzkonsert med Blåeld (Lisa Löfgren, sång, Jenny Bengts son, kontrabas, Martin Pettersson, slagverk, Peter Knudsen , flygel, Petter Rosenlundh, sopran- och altsax, klarinett).
Var Festsalen, Folkets hus, Vänersborg.
När Tisdag kväll.
Hur Helgjutet av vackra brottstycken.
Ändå är det just samspelet som lyfts fram i reklamtexten för bandets första skiva. De spelar tillsammans och det är inte allt för vanligt, heter det i den texten.
Jovisst, ingen tar för sig på den andres bekostnad. Alla ges rum. Möjligen får bas och trummor lite mindre plats.
Det gemensamma resultatet blir bättre än summan av delarna. Ja, så fortsätter faktiskt texten. Lite märkligt, för varje del står för sig, många termer med stor egen valör adderas i så fall till en hög summa.
Blåeld är ett ungt band i dubbel bemärkelse, det bildades 2001 och medlemmarna är heller inte så gamla.
- Vi spelade mycket standardjazzlåtar i början, men kände att vi nog ville spela eget material. Det var mycket jobb att ta fram.
Slitet resulterade i den första egna skivan, fylld med enbart egen musik och svensk lyrik.
Promenaden heter den andra låten i konserten. Petter Rosenlundhs inledande klarinettspel påminner om ett munspel, Lisa Löfgrens sång låter för ett ögonblick som (för)namnen Lisa Ekdahl. Så hörs tassande steg innan alla instrument bryter ut i ett kraftfullt stycke. Stegen tassar igen, Lisa Löfgren sjunger, och så är det slut.
De inledande numren är inte så långa. Och varför måste en jazzlåt vara lång?
- Nästa låt är en av få låtar med engelsk text, säger Lisa Löfgren. Your secret love har varit med ett tag.
Fint altsaxspel och ett pianosolo av hög klass som applåderas mitt i låten.
I Sunday rain får slagverkaren Martin Pettersson visa framfötterna, och även det spelet applåderas.
Det svänger om Vår bossa, nu är det Petter Roslundhs sopransaxsolo som uppmärksammas. Och det är i denna låt som Lisa Löfgren går in som ett extra instrument.
Publicerad 28 mars 2007, Ttela